Aktuellt

Ersättning för rovdjursskador 

För att få ersättning ska du utan dröjsmål efter att ha upptäckt skadan anmäla den hos landsbygdsnäringsmyndigheten på skadefallsorten.

Ansökan kan göras via Viputjänsten, här är anvisning och inloggning: Ersättning för rovdjurskador - Livsmedelsverket.

I Viputjänsten kan du anmäla och söka ersättning för skador som stora rovdjur har orsakat

• på hundar, husdjur och bikupor
• på åker, trädgård, plantskoleodling och bärgad skörd
• för djurhållning använda stängsel, byggnader och andra motsvarande konstruktioner
• på annat dött lösöre.

Som stora rovdjur betraktas järv, lodjur, björn och varg.

Skador på odling, djur och lösöre som orsakats av stora rovdjur kan ersättas var och en som lidit skada eller dennes rättsinnehavare. En skada som orsakats av stora rovdjur ersätts endast om det sammanlagda beloppet av skador som den sökande lidit överstiger 170 euro per kalenderår.

Ytterligare information om ersättning för rovdjursskador hittar du på Livsmedelsverkets webbplats på sidan Rovdjursskador.

Blanketter, Livsmedelsverket: Skadeersättningar, Blanketter för rovdjursskador och hjortdjursskador.

Om ansökan görs på pappersblanketter lämnas de in eller skickades in via e-post till landsbygdsnäringsmyndigheten.

Användning av växtskyddsmedel på skyddsremsor

Anvisningar för tillståndsansökan om användning av växtskyddsmedel på skyddsremsor:

Användning av växtskyddsmedel på skyddsremsa.

Om regn, torka eller någon annan motsvarande orsak har förstört växtligheten

I Ansökningsguiden, i kapitlet Jordbruksmark finns anvisningar för dessa situationer i kapitel 5. Vad ska jag göra om beståndet har förstörts?

Anmälan om åkerdikning

Anmälan om åkerdikning (PDF, 32 KB)

1. Anmälningsskyldighet

Den projektansvarige ska göra en skriftlig anmälan till NTM-centralen om annan än obetydlig dikning minst 60 dygn innan dikningen inleds (VL 5:6.1, VF 4:31). Dikningsanmälan rekommenderas returnera elektroniskt med NTM-centralernas allmänna elektroniska blankett för e-tjänster.

Anmälan kan också returneras per post eller e-post till den regionala NTM-centralens registratur.

Kontaktuppgifter finns på NTM-centralernas webbplats.

Syftet med anmälningsskyldigheten är att säkerställa att NTM-centralen har tillräckliga uppgifter om de projekt som genomförs i området. Med hjälp av anmälan i förväg kan konsekvenserna av dikningen kontrolleras inom avrinningsområdet med beaktande av övriga projekt som planerats under samma tidsperiod. NTM-centralen kan ge den som ansvarar för projektet anvisningar för dikningen så att de skadliga konsekvenserna blir så små som möjligt. Om miljökonsekvenserna av ett projekt så kräver ger NTM-centralen anvisningar för ansökan av tillbörliga tillstånd.

2. När behövs ingen anmälan om dikning?

Anmälningsskyldigheten gäller inte dikningar som ingår i regionförvaltningsverkets eller den kommunala miljöskyddsmyndighetens beslut om dikning, ett beslut om dikningsförrättning eller vissa planer i enlighet med landsvägslagen eller banlagen. (Miljöministeriets rapporter 1sv/2012)

Obetydlig dikning

Huruvida det är fråga om obetydlig dikning bedöms i första hand enligt omfattningen av det område som ska torrläggas samt konsekvenserna av dikningen. Torrläggningsområdets areal inverkar på den mängd vatten som avleds och därigenom på eventuella skadliga följder för vattenområdet nedanför. (Miljöministeriets rapporter 1sv/2012)

Som smärre dikning, när dikningen inte görs i sur sulfatjord eller i grundvattenområden, kan följande fall betraktas:

• Dikning av en mindre skogsremsa
• Om diket behövs för att torrlägga en byggplatstäckdikning på egen mark
• Dikning av ett litet åkerskifte
• Kompletterande dikning av ett åkerskifte
• Täckdikning av ett åkerskifte
• Dikning i grundvattenområden

Dikning på grundvattenområden ska alltid anmälas. Information om grundvattenområdenas lägen finns t.ex. i miljöförvaltningen öppna datatjänster.

Dikning av sur sulfatjord

Dikning av sur sulfatjord ska alltid anmälas. Litorinahavets gräns, som beskriver förekomsten av sur sulfatjord, visas på GTK:s webbplats.

Underhållsdikning

En dikning behöver inte anmälas då det finns en skyldighet till underhåll av ett dike. Underhållsskyldighet kan bestämmas:

1. utifrån att beslut från den kommunala miljöskyddsmyndigheten, om en plan samtidigt har
2. fastställts
3. utifrån ett beslut från regionförvaltningsverket, om en plan samtidigt har fastställts
4. utifrån ett beslut om dikningsförrättning
5. utifrån vissa planer i enlighet med landsvägslagen eller banlagen

Obs! Den dikande ska göra anmälan även om underhåll av ett dike, om diket som helhet betraktat kan anses har förvandlats till en bädd i ett naturliknande tillstånd (VL 5:8.2).

Dikningar på detaljplanområden

Rätten till dikning på någon annans område avgörs på detaljplanområden i vissa situationer med stöd av markanvändnings- och bygglagen (VL 5:9.3). I dessa fall behöver en dikning inte anmälas till NTM-centralen.

Dikningar som genomförts i samband med ägoreglering

Tillsammans med NTM-centralerna och lantmäteribyråerna har man kommit överens om ett förfarande där dikningsplaner som efter den 1 januari 2012 genomförts i samband med en gårdsreglering enligt beslut vid ett möte om förrättning av ägoreglering ska lämnas in till NTM-centralen för utlåtande. Om man går tillväga på detta sätt behövs ingen anmälan om projektet.

3. Ansvar för arbetsgenomförandet

Den som låter genomföra en dikning svarar för genomförandet och övervakningen av arbetet samt för eventuella olägenheter. En ordentlig arbetsplanering med tillräckliga yrkeskunskaper minskar uppkomsten av olägenheter.

Om du misstänker att det finns särskilda naturvärden vid dikningsprojektet, ska konsekvenserna av arbetet bedömas särskilt noggrant. En dikningsanmälan rekommenderas alltid om det på objektet finns betydande naturvärden eller om fåran ligger i närheten av ett skyddsområde (t.ex. Natura) eller i ett betydande område av landskapsintresse. Förfrågningar om kända särskilda naturvärden kan riktas till den kommunala miljöskyddsmyndigheten och NTM-centralen. Försäkra dig dessutom om att det inte finns några rör eller kablar på området.

Källor:

Miljöministeriets rapporter 1 sv/2012, Den reviderade vattenlagen 2011 – Det centrala innehållet
Vattenlagen (587/2011)
Statsrådets förordning om vattenhushållningsärenden (1560/2011)