Pedersörepodden, avsnitt 25

Pedersörepodden 3.12.2021, tekstivastine

Dennis Rönngård (0:12): Hej, hej nu poddar vi igen och i denna podd har vi ett mycket viktigt tema, nämligen barnen.

Katta Svenfelt (0:19) Tervetuloa poddaamaan kansamme ja tänään teemana lapset, tietysti uutiset ja paljon muuta.

Dennis Rönngård (0:26): Så är det, en intressant podd, vi får höra om FN:s barnkonvention och barnvänlig kommun. Catarina Herrmans, chef för småbarnspedagogiken gästar oss och förstås, ”va ere nu tå” dvs händelsekalendern.

Katta Svenfelt (0:40): Och glöm inte nyheterna.

Dennis Rönngård (0:42): Nä just he, så var börjar vi denna podd tycker du?

Katta Svenfelt (0:46): Jag tycker att vi börjar med att gå tillbaks lite grann för det var ju Gränslös julkonsert förra helgen och för oss som inte var med kan du väl berätta lite hur det var?

Dennis Rönngård (0:58): Det va som alltid en otroligt glädjefylld konsert. Kören sjöng julsånger med inlevelse och passion. Vi hade Alva Nygård och Christine Sten som gästsolister. Och ett proffsigt band som ackompanjera oss.

Katta Svenfelt (1:16): Härligt, visst är väl Gränslös kören den mest hjärtliga kör vi har i nejden för att inte säga i hela svenskfinland. Minns du vår först konsert då vi hade övat, ställt till, annonserat och du och jag stod och väntade vid ytterdörren vid Sursik och fundera...

Dennis Rönngård (1:35): Ska he no koma naan (skratt) och så blev hela backen full med folk som vandrade upp till konserten och minns du då vi fått stående ovationer och sjöng två extranummer och publiken ville inte sluta applådera så steg en av våra körsångare fram och sade: Nu får ni fara heim, vi kan int nameir (skratt).

Katta Svenfelt (1:54): (skratt) dristar mig att säga att många artister kunde lära sig nåt av det uttalandet (skratt).

Dennis Rönngård (2:04): Det roliga är att samma hände i år. Samma körmedlem tackade för oss exakt på samma sätt! (skatt)

Finns många Gränslösa minnen som vi får bära med oss i våra hjärtan från just dessa konserter. Men nu nåt annat som vi verkligen ska bära med oss och värna om. Våra barn, och inte bara som förälder utan som by, samhälle ja alla skall vi värna om barnen.

Katta Svenfelt (2:32): Du har så rätt och vi börjar med hur vi ansvarar i det större sammanhanget och här kommer Catarina Herrmans och berättar om kommunens ambitioner.

Dennis Rönngård (2:43): Varsågod Catarina och välkommen med i podden!

Catarina Herrmans (2:47): Tack för inbjudan till podden. Pedersöre har blivit samarbetspart med UNICEF och det betyder då att vi har antagits till modellen barnvänlig kommun. Alla kommuner är ju barnvänliga och ska vara barnvänliga. Men nu handlar det just om att vi jobbar enligt UNICEF:s modell och det betyder ju att vi lyfter fram barns rättigheter utgående från FN-konventionen om barns rättigheter, att vi vill lyfta upp och säkerställa barns välmående och barns trygghet. På det sättet är det ett förebyggande arbete på basnivå i kommunens verksamheter.

Men det betyder inte att det bara handlar om skola, daghem och förskola utan det är nog hela kommunen som skall vara engagerad i den här modellen barnvänlig kommun, också samhällsplanering. Vid byggande ska man tänka ur barnens synvinkel.

Så det handlar mycket, generellt, om att göra barns rättigheter kända för barnen, föräldrarna och hela vår kommun och samhälle. Det är det här hur man ser på den här modellen. Men sedan kan man förstås fråga sig varför vi skall ha en barnvänlig kommunmodell, det här har ganska många frågat att varför vi skall ha det. Då har de svarat från UNICEF, och jag understöder det här svaret som de brukar ge, att Finland är ett av världens bästa länder för barn att växa upp i, det är Pedersöre också. Men inte för alla barn och inte för alla barn under hela deras liv. Vi vet att största delen av barnen i Pedersöre mår bra och har det bra. Men inom UNICEF handlar det inte om att barn i genomsnitt har det bra, att t.ex. 70 % av barnen har det bra, utan vi pratar om varje barn och att alla barn ska ha rätt att få må bra, få leva i trygghet. Vi vet via undersökningar att det förekommer/kan förekomma missbruk i hemmen, ekonomiska svårigheter, våld. Det här är ju sådana saker som präglar barn för en lång tid framöver och därför vill vi speciellt rikta in oss på utsatta barn och grupper, det handlar mycket om att skapa jämlikhet i samhället och att alla barn ska ha samma förutsättningar, att vi kommer in med stödåtgärder och att alla barn är delaktiga.

Dennis Rönngård (5:40): Förklara gärna lite mera Catarina om det här kring FN-konventionen, vad innebär det riktigt att jobba enligt just FN-konventionen?

Catarina Herrmans (5:50): FN-konventionen om barns rättigheter består av 54 artiklar och de är ju väldigt omfattande. Men det är speciellt två artiklar som jag skulle vilja lyfta fram och som man inom UNICEF:s modell lyfter fram just för kommuner som vill jobba på ett barnvänligt sätt.

För det första är det artikel tre om barnets bästa. Det handlar alltid om att i första hand beakta vad är bäst för barnet, både vid små och stora beslut som man gör. Alla barn har rätt till trygghet, måltider, vila och lek. Det här gäller ju i barnets hela vardag, det gäller i skolan, i hemmet, vid kommunala beslut som jag pratade om. Och det här gäller varje enskilt barn, att alla barn ska ha rätt till trygghet och att det kan påverka barns liv på ett positivt sätt. Det är artikel tre. Den andra artikeln som jag vill lyfta fram är artikel tolv om barns delaktighet, att vi skall lyssna på barnen, att barnen har rätt att uttrycka sin mening och höras i frågor som berör barnen utgående förstås från deras mognad och ålder. Men vi ska ta barns åsikter i beaktande men det innebär inte att barn ska bestämma.

Men vi ska ta det i beaktande att så här tycker mitt barn eller så här tycker barnen, de kan ju ha olika åsikter i en daghemsgrupp eller skola. Men vi ska ta det i beaktande och det betyder också att barn har rätt till tillhörighet, att vara delaktiga i ett sammanhang, i en familj, i en grupp i daghemmet eller skolan. Om jag skall ge exempel på delaktighet kan det vara t.ex. så i en grupp, en skola eller ett daghem att man behöver ge alla barn rätt att få komma till tals, också de mera tystlåtna barnen så att det inte alltid är de samma barnen utan man kan t.ex. jobba i smågrupper så att alla vågar säga sin åsikt. Man kan ge barnen möjlighet att uttrycka sig på olika sätt genom att t.ex. rita. I daghemmen har vi börjat hålla möten med barnen där vi säkerställer att alla får komma till tals. Man kan t.ex. ha något att hålla i handen som den som pratar då håller i handen och flyttar till en annan och så går den här talstenen runt, om vi pratar om en sten. Då får alla rätt att säga något och då lyssnar de andra.

Och att barn är med och utformar kompisregler, hur ska vi vara tillsammans med varandra och att alla har rätt att vara med. Det här är ju en form av demokrati och fostran, att man t.ex. röstar om man är oenig.

Avslutningsvis skulle jag kunna säga att i vår kommun kommer vi att jobba med att göra barns rättigheter kända rent allmänt i kommunen. Det här betyder då också att barnen själva ska veta om sina rättigheter, de ska veta att mobbning, uteslutning alltid är fel, att våld i alla former är fel. Det här att barn vet är jätteviktigt, att det alltid är vuxnas ansvar att se till att barn växer upp i trygghet. Barnen är de viktigaste människorna i världen. Barns välmående gynnar hela samhället för barnen är vår framtid. Och att barn växer upp, mår bra och blir goda samhällsmedborgare gör att vi bygger ett gott samhälle. Alla barn har rätt att bli sedda och hörda just för den de är och det är viktigt att vi ser barnen och kan fråga, hej hur har du det idag, hur mår du. Att skapa ett genuint barn- och familjevänligt samhälle med hjälp av FN:s konvention om barns rättigheter bygger egentligen på det här gamla talesättet att det krävs en hel by för att uppfostra ett barn

Katta Svenfelt (10:25): Tack till Catarina Herrmans. Här var tanken att vi nu också skulle ha haft ett par korta intervjuer med barn som var bjudna till studion för att ge sin syn på hur det är att växa upp i Pedersöre men tyvärr fick vi i sista minutenåterbud. Vi hoppas på att kunna få återkomma med barnens egna kommentarer i ett annat poddavsnitt där vi diskuterar för dem aktuella ämnen.

Dennis Rönngård (10:52): Men trots att inga barn kunde komma hit i dag så kan vi konstatera att poddarna är ganska barnsliga. (Skratt)

Och hör ni lite fakta, på invånarantalet 11 150 personer så är nästan 3 000 under 15 år. Så visst har vi barn men de kan bli snoro.. (Skratt)

Men vi ska i alla fall i detta podavsnitt få lyssna till lite barnröster som sjunger julmusik.

Musik 11:21 – 14:50:  ”Tomten jag vill ha en riktig jul”

Dennis Rönngård (14:52): Dags för nyheterna- uutiset

Pedersöre investerar för 12 miljoner euro år 2022. Två nya skolbyggen, köksrenovering vid Sursik skola samt sex nya befattningar och tjänster. Budgetförslaget är offensivt och framtidsinriktat utmaningen ligger i den kraftigt ökade skuldbördan.

Kommunstyrelsens budgetförslag för 2022 och ekonomiplan för 2023–24 innehåller nya element som sätter sin prägel på verksamhetens omfattning. Det är kommunfullmäktige som har sista ordet om budgeten. Fullmäktige håller sitt budgetmöte tisdagen den 7 december.

Katta Svenfelt (15:34): Pedersöre investoi 12 miljonaa euroa vuodella 2022. Kahden koulun rakentaminen, Sursikin keittiösaneeraus sekä kuusi uutta rekrytointia tai virkaa. Kunnanhallituksen vuoden 2022 ja vuosien 2023ja 24 taloussuunnitelmaa sisältävät muutamia uusia elementtejä jotka antavat leimaansa toiminnan laajuuteen. Kunnanvaltuustolla on viimeinen sana talousarvioissa ja valtuusto pitää kokouksensa 7 joulukuuta.

Dennis Rönngård (16:13): Sportis öppnar igen efter renoveringen och den efterlängtade nya golvmattan är äntligen på plats. Många nya aktiviteter tex futsal och innebandy hör till nyheterna. Idrottsekreterare Pontus Backlund säger att det är som att komma in i en helt ny hall och luftkvaliteten är jättebra. Den som vill ha träningstider i Sportis för vårterminen ska lämna in ansökan till idrottsbyrån senast 10.12 endera till idrottseskreterare Pontus Backlund eller till fastighetsvärd Andreas Forsman. Kontaktuppgifter på kommunens hemsida.

Katta Svenfelt (16:48): Sportishalli avaa ovensa remontin jälkeen ja nyt voi varata aikoja kevätkautta ajatellen viimeistään 10.12 joko liikuntasihteeri Pontus Backlundilta tai kiinteistöisännälle Andreas Forsmanille. Yhteystiedot löytyvät kotisivuiltamme.

Och så söker vi en landsbygdsekreterare på deltid 80 procent för tiden 1.2.1.8 2022 eller enligt överrenskommelse vi vill ha din ansökan senast 10.12 kl 15. Lämna in dina ansökan på kuntarekry.fi. Använd arbetsnyckel 3969992.

Har du frågor så kontakta Maria Berglund på landsbygdskansliet.

Dennis Rönngård (17:40): Etsimme maaseutusihteerin sijaista osa-aikatyöhön 80% ajalle ensimmäistä kahdetta viiva ensimmäistä kahdeksatta 2022. Hakuaika päättyy kymmenes päivä joulukuuta kello viisitoista. Hakemus kuntarekry.fi palvelussa. Lisätietoja antaa Maria Berglund.

Katta Svenfelt (18:01): Smedasbron i Lappfors viktebegränsas till 20 ton. Orsaken är en nyligen genomförd konditionsgranskning som visa att bron har brister som måste utredas grundligare. Tilläggsuppgifter om detta ger vägmästare Stefan Hellund.

Ähtävänjoen ylittävällä Smedas sillalla Lappforsissa jouduttiin asettamaan painorajoitus kun kuntotarkastuksessa ilmeni puuteita. Painorajoitus on 20 tonnia. Lisätietoja antaa tiemestari Stefan Hellund.

Dennis Rönngård (18:36): Regionförvaltningesverket har i stöd av lagen förbjudit alla offentliga tillställningar med över 100 personer som ordnas inomhus. Förordnandet är i kraft 27.11–19.12 2021.

Som alternativ till gällande begränsningar kan verksamhetsutövaren börja använda covidintyg. I så fall gör intyget möjligt att få tillträde till evenemang.

Katta Svenfelt (19:03): Österbottens coronasamordningsgrupp beslutade vid sitt möte i november att munskyddsrekommendationen förlängs till årets slut. Gruppen uppmanar även att vaccinera sig och låta testa sig med låg tröskel även vid lindriga symptom.

Sisätiloja koskevia kokoontumisrajoituksia voimassa tätä koskee yli 100 hengen tapahtumia sisätiloissa. Tämä rajoitus on voimassa vuoden loppuun saakka. Ja maskisuositus on myöskin voimassa vuoden loppuun saakka. Ryhmä kannustaa rokotesuojan hankkimisen sekä viruksen testaamista jo lievissäkin oireissa.

He va he, tillbaks till restriktioner. Men nu nåt mycket roligare

PLING PLING

Katta Svenfelt (19:50): Va ere nu tå?

Dennis Rönngård (19:54): Jo du och ni he vejt ja så hör här

Gammaldagsjul vid Fornstugan i Esse måndagen den 6.12 kl. 10–14 Fornstugan pyntas som förr med julgran, julbord mm. Servering och försäljning av bakverk och hantverk.

Vanhan ajan joulut Ähtävän Fornstuganilla kuudes päivä joulukuuta kello kymmenestä neljääntoista. Tulkaa nauttimaan perinteisestä joulutapahtumasta.

Katta Svenfelt (20:22): Och den 7.12 kl. 18–20 blir det Pedersöre MI:s julkonsert med MI-elever, fiddlare, solosångare och i alla åldrar. En fin stund med älskade julsånger i Anderssensalen. Fritt inträde.

Pedersöre MI joulukonsertti 7.12 klo 18–20. Vapaa sisäänpääsy.

Ja lisää musiikkia Kauneimmat joululaulut Ähtävälla tiistaina 7.12 Ähtävän seurakuntakodilla kello 18 Musiikkia kahvitarjoulua ja mukaan kutsutaan erityisesti Pedersören lapsiperheet.

Järjestäjä on Pietarsaaren suomalainen seurakunta, tervetuloa mukaan.

Dennis Rönngård (21:12): Julkonsert i Pedersöre kyrka den 8.12 kl. 19–20.30 med Pedersöre sångkör och Kronoby sångkör och de bjuder på en stund med vackra julsånger.

Julkonsert i Esse kyrka tillsammans med Qunoskören lördagen den 11.12 kl 19–20.30. Fritt inträde.

He va he, ja om int man får tillräckligt med julmusik av detta utbud så vejt ja int

Katta Svenfelt (21:43): Man behöver ju nog bara lägg på radion hemma så är man fullständigt överöst med jul, men visst är det kul med jul. I år har det känts på nåt sätt extra mysigt att sätta upp stjärnor i fönstrena, vet int varför men så ere bara?

Dennis Rönngård (22:00): Vi har faktiskt inte börjat fixa nå inför julen ännu därhemma. Men denna helg tänkt vi börja på. När brukar ni ta in julgranen har ni nåt fixdatum?

Katta Svenfelt (22:12): Tackar som frågar, tack, tack. Och du behöver inte säga ni, du går riktigt bra (skratt) för sidu he e nog jag som är både gran och illuminationssansvarig vid Svenfelts. Så svaret på frågan är ljusslingor och stjärnor ja de är uppe, julgran – njaa, kanske om två veckor, men vet du det mest korkade med mig är att typ på jul trididan så slänger jag ut granen så den är nästan bara inne och vänder på julafton för barnens skull (skratt)

Dennis Rönngård (22:50): Men förrän du slänger ut mej (skratt) så ska jag berätta vad vi poddar kring nästa gång.

Katta Svenfelt (22:57): Nå va kan he va?

Dennis Rönngård (22:59): Vill du giss? (skratt). En julpodd, en riktig myspodd med julfeelis, musik, vi äter pepparkakor så ni knappt hör va vi säger gäster med gester

Katta Svenfelt (23:14): (skratt) gäster med gester hur ska he synas?Dennis Rönngård (23:16): Nää sorry jag mena gäster med hälsningar (skratt)

Katta Svenfelt (23:18): Nu har vi nog gestikulerat färdigt för denna gång och hörs igen den 19.12 med härliga julpodden

Tavataan taas 19 joulukuuta ja silloin ollaan joulutunnelmissa.

Hejdå

Dennis Rönngård (23:40): (Viskande i bakgrunden). Sa du Katta att vi sku vara i joulutunnelissa.

Katta Svenfelt (23:42): (viskande) Tunnelmissa me julkänslo föstaar du? (skratt).