Pedersörepodden, jakso 3

Pedersörepodden, jakso 3 – tekstivastine

Dennis Rönngård (0:11): Hej på er och nu var det dags för en Pedersörepodd igen. Tervetuloa tämä on Pedersörepodden. Här sitter jag Dennis Rönngård och på behörigt avstånd har jag min poddkompis.

Katta Svenfelt (0:22): Javisst här sitter kompisen Katta Svenfelt redo att podda iförd munskydd. Men eftersom jag har Dennis en bra bit ifrån mig så tar jag bort skyddet så mumlar jag inte, har du mätt vårt säkerhetsavstånd?

Dennis Rönngård (0:39): Det är exakt två meter helt enlig instruktionerna. Men på tal om avstånd, Katta du har ju tagit avstånd från oss här på Ax och jobbet, du är ju numera pensionär, nej förlåt passionär.

Katta Svenfelt (0:54): Jepp, att vid 63 års ålder få en så fin titel är nog riktigt häftigt. Känns som om man springer ut på en grön lindo, solen skiner och det är bara öppna landskap fyllda med möjligheter att få förverkliga sig själv. Tacksam är ordet jag letar efter, just det tacksam.

Dennis Rönngård (1:14): Undrar när jag får gå i pension, vågar inte ens tänka på det.

Katta Svenfelt (1:20): Ta det lugnt eftersom du tar över efter mig så lovar jag att du har en härlig tid framför dig och sköna typer att jobba med och då menar jag inte bara dina kolleger utan Pedersörebor överhuvudtaget. Så lycka till och grattis. Nimimerkillä: yksi joka tietää (skratt).

Nu över till dagens podd, i dag har vi Edsevö i fokus och näringslivscentralen Concordia, tänään saatte kuulua Edsevön kertomuksia ja terveisiä mutta ensin Concordia.

Dennis Rönngård (1:54): Vår första gäst idag är Fredrik Sandelin från Concordia. Välkommen.

Fredrik Sandelin (2:01): Tack, tack.

Dennis Rönngård (2:02): Berätta vem är Concordia och vad gör ni.

Fredrik Sandelin (2:05): Concordia är ett aktiebolag som ägs av våra fem kommuner i regionen. Vårt uppdrag är framförallt att se till att Jakobstadsregionen och kommunerna tillsammans med näringslivet är och blir så bra som möjligt i framtiden. Och vi bor ju i en fantastisk region och trots att vi har fem kommuner som alla är viktiga på sitt sätt så är vårt uppdrag att försöka samla ihop det här i något gemensamt. För att i dagens globala värld så tror jag att vi behöver samla oss och summan är alltid en produkt av delarna och jag tror alla kommunerna här har många fördelar men vi blir ännu bättre tillsammans.

Dennis Rönngård (2:55): Konkretisera ännu lite mera exakt vad ni jobbar med.

Fredrik Sandelin (3:00): Vi har kanske fem ansvarsområden på bolaget, vi är tio anställda varav fyra jobbar inom olika pågående projekt och de andra är så att säga tillsvidareanställda.

Vi har företagsrådgivningen som är en stor del, vi hjälper företag att starta och att utvecklas. Vi har regionutvecklingen som handlar om att bevaka våra intressen, till exempel gentemot EU och olika nationella system för finansiering och annat. Sedan har vi regionmarknadsföring där vi försöker föra fram brandet ”Den gula bollen” och ”Kvaliteten bor här”. Och så kan man kanske ännu nämna projekten som vi försöker delta i på olika sätt eller så har vi egna projekt där vi till och med kan anställa människor som jobbar med olika utvecklingslinjer.

Dennis Rönngård (3:56): Om en kommuninvånare funderar på att när man riktigt skall vara i kontakt med Concordia och kliva in, vad har du för svar på det?

Fredrik Sandelin (4:04): Framförallt skulle jag vilja lyfta fram företagssidan, vare sig man funderar på att starta företag eller redan har ett företag så då har vi två personer som gratis på heltid ger råd och stöd i företagande på olika sätt. Vi hör till nationella nyföretagarcentralen och vi hade ett rekordantal nya företagare senaste år, närmare 220 nya företag startades via oss. Det är också roligt att se att allt yngre människor vill starta företag så det hjälper vi till med.

Sedan om man kanske har en projektidé, man tycker någonting i kommunen eller regionen borde utvecklas och vet inte riktigt vet var man skall börja så ställer vi gärna upp med att brainstorma och fundera hur ett projekt kunde se ut. Vad finns det för finansieringskällor man skulle kunna få med och sedan förstås inom projekten vi har så just nu så har vi till exempel inom cirkulär ekonomi ett stort projekt. Vi har talangattraktion, vi har haft före krisen ganska stora utmaningar att hitta kompetent arbetskraft i den här regionen så det skulle kunna vara ett företag som inte vet hur man skall hitta nya svetsare till produktionen till exempel. Då kan man bra besöka oss som kund.

Sedan ordnar vi en hel del både egna evenemang och olika mer nischade verkstäder som framförallt hjälper företag att utvecklas. Det kan handla om some-marknadsföring, det kan handla om bokföring, det kan handla om olika certifieringar. Då kan man följa oss till exempel via nyhetsbrev eller sociala medier så ser man vad vi har på gång. 27.10 ordnar vi årets Future-evenemang som har varit en stor satsning för oss och som vi tyvärr hamnade att flytta på i maj när krisen slog till. Så nu ordnar vi ett digitalt näringslivsevenemang 27.10 som funderar framförallt på regionens framtid. Hur vill vi se oss om 10–20 år i den här regionen?

Sådana ärenden kan kunden besöka oss i som vi vill uppmuntra, vad som helst som handlar om att man har en tanke på någonting som borde bli bättre eller skulle kunna utvecklas, så lovar vi att vi har, om vi inte själva sitter på kunskapen, så tror jag vi har en rätt bra bild av vart vi skall skicka människor och vem vi skall samla ihop till ett nätverk för att få någon idé att ta fart och gå vidare.

Dennis Rönngård (7:00): Ja, mycket har ni på gång på Concordia, det får man säga. Har ni något riktigt stort sensationellt på gång?

Fredrik Sandelin (7:07): Vi skulle kunna nämna vårt visionsarbete som vi är mitt i så att säga. Det är strax tio år sedan som de gula bollarna ploppade upp vid regionens yttre gränser. Vi lanserar varumärket gula bollen och devisen kvaliteten bor här. Vi har levt tio år med det här brandet, vi har faktiskt märkt när vi rör oss ute i Finland till exempel och försöker attrahera människor till den här regionen att den gula bollen börjar kännas igen och vi möter kommentarer som att jag har hört om den där regionen.

Men samtidigt märker vi att vi har mycket jobb kvar för att göra oss synliga, både i Finland och kanske till och med internationellt.  Trots att krisen har ökat på arbetslösheten så är vi helt övertygade om att för att klara oss framöver så behöver vi attrahera människor hit utifrån och då pratar jag både om Finland och Norden och resten av världen. Det betyder att vi för ett år sedan satte vi igång ett arbete för att kanske, skulle vi kunna säga, refresha den gula bollen. Vi vill inte begrava den men vi vill fylla den med nytt innehåll.

Framförallt har vi märkt de här tio åren som har gått att företagen tog väldigt snabbt till sig den här devisen ”kvaliteten bor här”. I den här regionen konkurrerar vi kanske inte med de lägsta priserna på de globala exportprodukter vi har, vi konkurrerar definitivt med hög arbetsmoral och hög kvalitet på produkterna. Och nu vill vi utöka det här så att vi kanske mera skulle börja prata om livskvalitet och kanske få kommuninvånaren själv, människan, att känna igen sig lite mer i det här kvalitetstänket.

Ser vi på de senaste trenderna så framförallt i koronakrisens fotspår så undrar jag om inte urbaniseringen kanske kommer av sig och vi plötsligt har en region som kan erbjuda trygghet, korta avstånd, hög livskvalitet, nära naturen och ger liksom hela det här paketet av livskvalitet. Det här jobbar vi nu på att få in åsikter, tankar och idéer om. Tanken är att i vår skall vi kunna lansera någon ny slags vision 2040 för Jakobstadsregionen där vi hittat det här gemensamma som både kommun- och näringslivets invånare skulle kunna känna att det här är jag beredd att stå för och föra ut. Och så skall vi hoppas att vi har 60 000 människor som bor här i stället för 50 000 om tio år.

Dennis Rönngård (10:08): Du pratade här om coronakrisen vid flera tillfällen. Hur ser ni på Concordia på den här situationen?

Fredrik Sandelin (10:16): Klart att vi har ett exceptionellt läge. Under två månader i våras så dubblerade vi vår arbetslöshet i regionen och visst lever vi nu i en lite osäker tid framför allt med exportföretagen den här hösten ännu. Hur kommer det att gå med orderböcker och sånt? Men samtidigt så får vi starka signaler på att vi redan håller på att kravla oss ur krisen. Sedan får vi se hur det går om vi får en dipp till så att säga med ett stängt samhälle.

Men också då det gäller arbetslöshet så under hela krisen har vi fortsättningsvis legat bäst till i hela Finland. Och vi trodde att augusti också skulle se ganska tuff ut med arbetslösheten. Men det har faktiskt svängt redan för den här regionen. Vi låg som värst uppe på 11,1 % här i Jakobstadsregionen, det var i juni. Och vi anade att augusti skulle bli ännu värre när semestrarna är slut och företagen måste fortsätta permittera. Men vi har faktiskt för bara ett par dagar sedan fått nya siffror och i augusti har arbetslöshetsprocenten gått ned till 7,6 % vilket ger en signal om att företagen redan är på väg tillbaka ur den här krisen.

Vi är en stark exportregion och vi har relativt små företag kanske om vi jämför oss med de stora metropolerna. Vi har redan visat under krisen 2008 att vi var väldigt snabba på att återhämta oss och det är väl det vi på Concordia hoppas att vi ska visa igen och kanske till och med lyckas visa i och efter den här krisen att vi lärde oss något av den förra finanskrisen och har blivit ännu bättre på att bli breda, ha många kunder och inte vara beroende av en och samma beställare och på det sättet kravla oss ur det här snabbare än vi tror.

Det är klart, nu pratar jag mycket näringsliv men det är ju därifrån skatteintäkterna för kommunerna kommer. Med ett välmående näringsliv har vi också en god skattebas och kan utveckla det kommunala och servicen så att den här livskvaliteten får fortsätta att vara vårt trumfkort när vi går vidare. Vi behöver människor utifrån och jag tror också att vi från Concordia väldigt starkt har den här drivkraften att vi vill motverka den här Jantelagen och vara stolta över det vi har och det som finns. Ibland är vi kanske lite hemmablinda och inte ser skogen för alla träd.

Katta Svenfelt (13:14): Tack Fredrik från Concordia, visst är det bra att det finns en instans som håller vår nejds fana högt.

Nu till poddens by denna gång Edsevö, nyt Edsevö on keskipisteessä mutta ensin historiaa lyhyesti. Men först en liten tillbakablick.

På Christoffer Mörts karta från 1709 så hette området Essevö, i folkmun Essiveja. Redan 1548 registrerades hemmansägare i Essiveja som då var en del av Katternö by. 1664 blev Edsevö en egen by och varit utpräglad jordbruksbygd ända fram till 1970-talet. Edsevöborna har alltid varit arbetsamma och innovativa ex tegelslagning och tegelbruk utövades i hela 600 år. Tegel skeppades redan på 1300 talet av Storgårdarna.  Bergö var då en skeppsbyggarplats. Visst känner man historiens vingslag, nu till en nutida Edsevöbo.

Dennis Rönngård (14:29): Välkommen Marjo Pikkumäki från Edsevö city r.f, nya sidans byaförening. Oikein tervetuloa mukaan ohjelmaan.

Marjo Pikkumäki: (14:39): Kiitos, kiitos.

Dennis Rönngård (14:40): Berätta lite kort om Edsevö, Marjo.

Marjo Pikkumäki: (14:43): Edsevö finns ju i korsning av Kållbyvägen och riksåttan.

Gamla Edsevö med lantbruksvyer bakom Neste och nya sidan med bostadsområde vid Esse å. I nya Edsevö har vi både egnahemshus, radhus samt höghus. Men där finns också åkrar mellan gator så att det är lugnt och skönt för ögan. Man ser inte vad grannen har för mat på tallriken genom fönster. Flera parkområder har vi också. Vi har väldigt trivsamt!

Ca 500 invånare enligt statistiken. Och i alla åldrar.

Kort avstånd till många håll. 5 km till Bennäs, 10 km till Strengbergsklockan och 30 km till Kokkola. Kan inte vara na myki bättre.

Dennis Rönngård (15:26): Så Edsevö är minsann väldigt strategiskt placerat. Vad kan man hitta på i Edsevö?

Marjo Pikkumäki (15:32): Vatten är kanske en särskild bonus vi har i Edsevö jämfört med andra byar. Båthamn i gamla Edsevö och båtbrygga vid Esse å leder oss rakt ut till Larsmosjön och havet. Många Edsevöbor har båtar och att styra nocken mot havet på en vacker sommarkväll är ju ett snabb sätt att avslappna efter arbete.

Naturen i sig är ju en favoritställe för oss Edsevöbor, både för idrott och lek. Det kan vara ett bad vid simstrand mitt i nya Edsevös bostadsområde – klä på dig simppare redan hemma och gå till ån. Väldig vanlig syn in byn. Ta ännu med korv och grilla på samma gång och njut av fågelsång och vacker solnedgång längs vatten.

Eller kanske rör man sig bara runt Edsevö skola och spanar höga granar i skogen på samma gång man tränar i uppförsbacke. Eller skidar på åkrarna när vi har tillräckligt med snön för det. På lördag och söndag morgon kan vi nästan ha folksamlingar längs Esse å, där naturstigen går bredvid ågkanten. Och den är i bruk året runt, även vinter. Längs stigen slipper vi ända till Bergö, lika från gamla Edsevö. Där finns det t.om två olika rutter att välja på. Eller om man vill, längs asfalterad cykelväg slipper vi också till Bergö.

Cykelväg far ju åt många håll. Till stan, Kållby samt Bennäs. Väldigt populärt är att ta en cykeltur via stan till Bennäs. Alternativt lite kortare rundu till Östensö eller Härö. Eller varför inte springa runt Neste till Kållby korsning, det är ca 5 km eller att gå med hunden bakom Fresh längs traktorvägar. Man kan ta olika rutter varenda dag!

Och vill du idrotta lite till så har vi fixat både ishockeyrink samt fotbollsplan åt barnen med hjälp av byaförening och hem och skola. Pensionärerna har en egen boule-plan.

På riktiga vinterkvällar har vi rinken i bruk varenda dag. Och på sommaren går det att spela korgboll/basketboll samt innebandy tack vare asfalten under.

Dennis Rönngård (17:24): Jag vet om några evenemang som ni brukar ha i Edsevö. Berätta lite mer om vad det är för typ av evenemang.

Marjo Pikkumäki (17:30): Som årliga evenemang ordnas fastlagsbrasa i gamla Edsevö och påskbrasa vid nya Edsevö. Påskbrasan så minns vi inte exakt datum när den har börjat men traditionen har hållit på kanske 30 år. Vi har också börjat med vinterevenemang vid skolan runt vändag. Allt från ishockeymatcher och isdisko till ponnyridning.

Dennis Rönngård (17:53): Precis det var just denhär påskbrasan som jag visste om att har varit länge en tradition i Edsevö. Nå, vilken typ av service finns då?

Marjo Pikkumäki: (18:03): Som service kan vi räkna Neste med posten och butik, Rolls och Kotipizza, eget hotell samt skola och dagis.

Dennis Rönngård (18:14) Berätta lite mer om er skola i Edsevö som är aningen speciell faktiskt.

Marjo Pikkumäki (18:20): Liksom byn så är skolan och dagis tvåspråkig. Edsevön koulu och Edsevö skola delar samma byggnad, samma matsal och gården. Matematik och andra liknande timmar hålls på eget modersmål, men till exempel gymnastik och handarbete lärs tillsammans. Allihopa kan tala sitt eget språk och utan tvång lär de sig snabbt andra inhemska språket och vågar lättare använda det också. Den märks betydligt i högstadiet och studier vidare i vuxenlivet. Steget att använda andra språket hålls i attityder hela livet igenom.

Edsevö passar väldigt bra åt tvåspråkiga familjer för att barnen använder båda språk aktivt i skolan, på rasterna och med kompisar över språkgränser och har också möjlighet att börja så kallad Mofi-lektioner redan på lågstadiet. Alltså om man går vid svenska sidan så kan man delta också finska modersmålslektioner om båda språk är starka. Allt enligt barnens utveckling. Och barnen lär sig av varandra. De kan översätta saker då de märker att någon inte kan. Eller läraren uppmuntrar tvåspråkiga klasskompisar att hjälpa med översättning, läsuppgifter och så vidare.

Dennis Rönngård (19:27): Ja vi kommer ju inom kort också att få höra ett reportage från just Edsevö skola och det är nog väldigt häftigt att man kombinerar och pratar båda språken vid sidan om varandra. Det är ju samma som i byn, där pratar ni ju också språken blandat.

Marjo Pikkumäki (19:43) Jep, alltså man talar båda språken blandat det kan va att en pratar finska och andra fortsätter meningen på svenska. I byaförening och i hem och skola får alla tala sitt eget språk. Man hjälper till om man behöver översätta. Sekreteraren kan skriva på svenska och ordföranden drar på finska så ingen skillnad. Och kan du inte andra språket så lär du dig snabbt.

Dennis Rönngård (20:04): Nå, berätta lite mer om dig själv Marjo.

Marjo Pikkumäki (20:08): Jag är född i Seinäjoki och kom till Jakobstad 1997. Flyttade till Edsevö jul 1999, passligt till milleniumfirande. Förstod absolut ingenting med dialekt, men efter att jag tog beslutet att lära mig så var det inget problem. Man lär sig via att använda språket, spelar ingen roll om det blir fel eller inte. Ännu denna dag har jag problem med han/hon för att de existerar inte på finska. Men man ska inte vara rädd att använda språket på grund av det. Och läs tidningar och böcker, ordförråd växer så det knakar. Kan vara att man behöver söka efter ord men då lär man ju ännu mera! Här i biblioteket finns det ett bred urval av finska böcker att börja med.

Dennis Rönngård (20:51): Vad har ni på gång just nu i Edsevö?

Marjo Pikkumäki (20:54): Bygget. Vi har ännu några tomter obyggd i nya Edsevö och för tillfälle bygger Pedersöre kommun hyresradhus bredvid fotbollsplan på den så kallad tredje område. De blir riktigt fina med inglasade terasser och allt.

Dennis Rönngård (21:12): Va kul att sånt är på gång I Edsevö. Är det nånting som ni saknar då?

Marjo Pikkumäki (21:17):  Mera tomter, vi önskar att byn skulle kunna växa ännu lite till i skogen längs Esse å. Vi är inte nöjd med invånarantalet ännu!

Och så bron över ån till Härö. Då skulle Häröbarnen få mycket kortare väg till skolan och skulle kunna cykla själv till skolan i stället för taxi eller bilfärd längs storvägar. För att drömma får man ju! Och så vår största dröm, en byalokal. Det saknar vi stort. Vi har aktivitet på utsidan åt barnen, men speciellt ungdomar lämnar utanför. De skulle behöva ett utrymme att samlas på efter skolan och på kvällarna. Pensionärer skulle kunna använda lokalen under dagstid. Café och loppis nu och då, möjligheterna är ju många.

Föreningar skulle kunna ha sina möten där och vi som har stått och kokat kaffe på utsidan vid påskbrasa och räknat småmynt i –15 grader drömmer bara om kaffeservering samt lotteri in i huset! Vi har gamla Tummeliten lokalen som står tomt. Den skulle vi gärna ta i bruk, fast bara liten del.

Dennis Rönngård (22:25): Har du nåt mer Marjo som du ännu vill tillägga?

Marjo Pikkumäki: (22:28): Int nå mycket mer än det är bara att packa väskorna och flytta till Edsevö.

Dennis Rönngård (22:34): Det va en bra uppmaning hörni Pedersörebor och alla andra. Packa väskorna och flytt till Edsevö. Stort tack för att du vill va med i vår podd.

Marjo Pikkumäki: (22:43) Stort tack.

Dennis Rönngård (22:44): Nyt olen saapunut Edsevön kouluun. Nu har jag anlänt till Edsevö skola och snart så börjar en musiklektion här som jag kommer att få ta del av. Men först så får jag mig en kort pratstund med lärarna Mika och Hanna. Tervetuloa mukaan ohjelmaan!

Hanna Molander (22:58): Tack!

Mika Järvinen (22:59): Kiitos!

Dennis Rönngård (23:00): Kuinka kauan Edsevön koulu on ollut kaksikielinen?

Mika Järvinen (23:03): No, Edsevön koulu on perustettu vuonna 1982, eli kohta jo neljäkymmentä vuotta sitten, ja aina siitä lähtien kolu on ollut kaksikielinen. Toki tämä koulu oli alkuun jaettu suomen- ja ruotsenkieliselle puolelle, mutta 90-luvulla Kari Hernesahon ja silloisen henkilökunnan johdolla, lähdettiin viemään tätä koulua enemmän yhteistyötä tekevään muotoon.

Hanna Molander (23:33): Samarbete har nog blivit mer intensivt under årens gång.

Dennis Rönngård (23:37): Nå er skolmodell så har ju blivit riktigt känd runtom i Finland, berätta lite om feedbacken som ni har fått hit till Edsevö skola.

Hanna Molander (23:46): Jo, vår Edsevö-modell väcker nog väldigt mycket uppmärksamhet och nyfikenhet och intresset för hur vi jobbar här är nog väldigt stort. Vi har haft besök till exempel från Pargas var man också funderar på att grunda en sån här liknande modell. Sen har vi också samarbete med Helsingfors och Jyväskylä universitet och de forskar också för tillfället i hur vi jobbar här och våra arbetsmetoder.

Dennis Rönngård (24:12): No, jos sinä Mika voisit päättää olisiko olemassa enemmän kaksikielisiä kouluja?

Mika Järvinen (24:19): Jo, se olisi aika hurja päätös. Tämä on aika kuntakohtainen ja tilannekohtainen ratkaisu, ja meillä täällä Edsevössä tämä on erittäin toimiva, ja me koetaan että yhdessä me ollaan paljon enemmän kuin erikseen. Mutta toki tilanne muissa kunnissa ja mualla päin Suomea voi olla hyvin erilainen, että sen takia ei voi yleispätevästi tämmöstä päätöstä tehdä, mutta me nähdään täällä vahvasti kyllä meidän koulun edut.

Dennis Rönngård (24:45): På vilket sätt tycker ni det märks i elevernas kunnande att de har varit i en tvåspråkig miljö?

Hanna Molander (24:50): Nå, våra elever så gör ju de här kommunala finska proven, och där är ju nog våra elevers resultat alltid över kommunens medeltal. Och sen har vi också fått höra från högstadie, från Sursik, att elevernas kunnande i finska är ju nog på en helt annan nivå än andra elevers i Pedersöre.

Dennis Rönngård (25:11): Ja till slut här nu i intervjun, vad har ni för nån hälsning som ni vill skicka till poddens lyssnare?

Hanna Molander (25:19): Nå jag tror att elever som har gått i Edsevö skola och Edsevön koulu, har väldigt goda redskap att klara sig senare i livet.

Dennis Rönngård (25:26): Minkälaisia terveisiä haluatte lähettää podin kuuntelijoille?

Mika Järvinen (25:31): Oikeastaan me voitais lähettää terveiset kaikille kuulijoille, meidän oppilaitten laulun muodossa, joka vähän liittyy purjehdukseen, vaikka purjehduskausi on ohi niin siitä huolimatta, ja ystävyyteen ennen kaikkea. Joita näinäkin aikoina erityisesti tarvitaan.

Musik – Musiikki Vem kan segla segla / Ken voi seilata.

Katta Svenfelt (27:28): Tänka sej vad du hinner träffa mycket folk Dennis, intressant att få veta mer om Edsevö och skolan och nästa podd så tar vi ju oss till Forsby. Forsby på toppen var ju nog ett inneställe då jag var ung, fast he var ju på förra århundradet. (skratt)

Dennis Rönngård (27:44): Förra årtusende (skratt)

Forsby dansbana är ju nog åtminstone fysisk på samma topp ännu, men vilka andra toppar som finns får ni som sagt höra i nästa podd.

Katta Svenfelt (27:58) Toppen (skratt ).

//Nyhetsjingle//

Katta Svenfelt (28:03): Nu över till nyheterna, nyt uutiset.

Dennis Rönngård (28:06): Kommungården håller sina ytterdörrar stängda i strävan att minska spridningen av coronaviruset.

Katta Svenfelt (28:13): Pedersören kunnantalolla pidetään ovet kiinni varatoimena koronaviruksen leviämisen estämiseksi.

Dennis Rönngård(28:20): Den österbottniska befolkningen bör bära ansiktsmask från 15 års ålder uppåt alltid då man vistas i offentliga utrymmen.

Kaikki yli 15-vuotiaita pitää käyttää kasvosuojainta kuin asioi julkisissa tiloissa.

Katta Svenfelt (28:36): Stora evenemang får inte heller ordnas ifall kravet på distans inte kan uppfyllas.

Suurempia tapahtumia ei ole sallittua jos ei etäisyyttä on mahdollista.

Dennis Rönngård (28:50): Man bör alltid ha med sig ansiktsskydd så att de finns att tillgå om det behövs till exempel då man handlar och gör andra ärenden.

Kasvomaski on aina oltava mukana joten sitä voi käyttää jos tarve vaatii.

Katta Svenfelt (29:05): Det var våra nyheter för denna podd, kom nu ihåg att ta vara på er och era näras säkerhet.

Dennis Rönngård (29:16): Ja minns du då vi radiosände i våras och hoppades att vi inte skulle behöva tala om corona på hösten.

Katta Svenfelt (29:23): Visst minns jag, men nu är det såhär fast vet du nu skall vi nog vara extra tacksamma för att ändå få vara just här och bubbla och prata. Vi får följa med vad som händer, tro på framtiden och vara extra försiktiga och framförallt snälla åt varandra på lagom avstånd. Men på tal om att ta hand om varann, när tar vi hand om nästa podd?

Dennis Rönngård (29:47): Nästa podd kommer den 23/10 och då som sagt blir det toppenpodd.

Katta Svenfelt (29:54): Va menar du Forsby på toppen (skratt)

Nää nu får vi nog ge oss, verkar ha blivi rundgång på toppen fastän inte vi e på radio (skratt).

Dennis Rönngård (30:05): Så tack så mycket vi hörs igen och var trygga därute.

Hej hej och moi moi nästa podd blir nog också toppen också.

Katta Svenfelt (30:16): Hej, hej nää slut nu, nu tar vi kaffe (skrattar).