Pedersörepodden, jakso 5

Tekstivastine

Katta Svenfelt (0:11): Hej på dej eller er och hjärtligt välkomna till podden. Moikka ja tervetuloa meidän seuraan. Jag heter Katta och skall försöka lotsa er genom denna podd och vet ni det går nog bra för vid min sida är flygande reportern Dennis

Dennis Rönngård (0:27): Ja så är det. Här är vi igen med både roande och lite oroande nyheter, som livet i övrigt, både he eina å he ana just nu. Vi är nu inne i mörka november men försöker vara era ljushuvuden i vardagen.

Katta Svenfelt (0:42): Ljushuvud var nog rätta beskrivningen (skratt) hursomhelst så har vi en fullspäcka podd idag med både det ena och andra. Skola, nyheter och byareportage.

Dennis Rönngård (0:52): På tal om byareportage så vill vi gärna berätta hur vi grundat vår alfabetiska ordning när det gäller byarna. Vi följer en byautvecklingplan som gjordes för några år sedan förtjänstfullt av projektledaren Isabella och den går ut på en viss, ja va ska man säga hopknippning.

Katta Svenfelt (1:10): Så är det och hopknippningen eller koncentrationen är som följer: Bennäs Edsevö och Forsby har ni ju hört.

Dennis Rönngård (1:20): Och i dag kommer ju Kållbyområdet.

Därefter Lappfors, Lepplax, Lillby, Nederpurmo, Sandsund, Sundby-Karby, Ytteresse, Åvist och till sist men absolut inte minst Överesse då med de mindre byarna i byn så att säga också i samma avsnitt. Med detta system så har vi byaavsnitt ända fram till sommaren 2021

Katta Svenfelt (1:42): Många poddar innan vi varit i alla områden eller du flygande reportern, akt så int du var tröitt i vinga.

Dennis Rönngård (1:50): Nej absolut inte, mottagandet är alltid så hjärtligt så man flyger nog gärna både hit och dit.

Och i dag är landningsbanan i Kållby.

Katta Svenfelt (1:59): På tal om Kållby och då Dalabäck, mitt första besök i Dalabäck var för länge sedan jag var en liten flicka med vit klänning och knästrumpor och mamma ledde mej fram till en gård där det höbärgades, till saken hör att jag hade och har hösnuva och höjbärgase å höjsnuvo gar int riktigt ihop na.

Nåja vi gick ut på ängen och förstås tårar och snor rann på mig. Varpå en av ungarna på ängen sa:

Kathariini e så fin så ho tål int höiji helder. (skratt). Det var mitt första  möte med Kållby, men sedan har nog Kållby blivit en by i mitt hjärta, mycket tid har jag tillbringar där med mina syskon.

Dennis Rönngård (2:42): Och på tal om syskon så råkade jag din bror Jocki och några andra trevliga Kållbybor och du kan tro att vi hade det trevligt.

Katta Svenfelt (2:51): Ha du träffa lillebror?

Dennis Rönngård (2:52): Yes, och massor hade han och hans kompisar att berätta men vi brukar ju börja med en tillbakablick.

Katta Svenfelt (3:01): Så är det och här är Kållby i backspegeln.

Namnet Kållby kommer från Kolforsen som haft en stor betydelse för byn, eftersom Kållby är beläget på båda sidor av Esse å så har den haft en stor betydelse för byns ekonomiska utveckling. Ån gav vattenkraft till saltkvarnarna och senare till sågarna i byn.

Efter sekelskiftet 1800–1900-talet drogs järnvägen genom byn och övriga vägar förbättrades. Då skedde en förändring och byborna hittade andra inkomstkällor än jordbruket. Ett viktig skede i byn var skolan som stod klar 1897 eftersom skolan efter en tid blev för liten byggdes en skola till. Heimbacka skola blev klar på 1920-talet. Den livliga föreningsverksamheten gjorde att man byggde ett samlingshus som stod klart 1931. Väckelserörelsen fick sitt fotfäste i byn under slutet av 1800-talet och möten hölls i hemmen för det mesta. Därefter har bönehus byggts och ett exempel är ju Flynängens bönehus.

Det var då hur är det nu?

Dennis Rönngård (4:16): Nu har kommunturnén kommit så långt som till Kållby. Med mig i Kållby så har jag tre trevliga personer, nämligen Johan Granlund, Ida Söderman och Bernhard Hjulfors. Om vi skulle börja med dig Jocki (Johan), vi tänkte ni skulle få presentera er i tur och ordning och berätta er Kållbyhistoria, på vilket sätt ni är engagerade i byn.

Johan Granlund (4:36): Det var lite ofint att nämna att vi är ”trä” (tre), vi är ju nog levande människor, vi är ju inte av trä. Fattiggubben är av trä. Vi är ju ganska fattiga här i byn så kanske det är därför du kallar för ”trä”.

Granlund Johan heter jag. Jag är engagerad i byn på så sätt via Hem och skola. Kållby skola heter det numera, förr hette det Heimbacka skola. Skolorna blev ihopslagna, det börjar bli snart tio år, inte riktigt tio år. Förut var det två skolor. Kållby var en föregångare och slog ihop skolorna istället för att bli hot om nedstängning av en skola vilket det säkert skulle ha blivit om vi inte slagit ihop. Det var smart tänkt i byn på det viset, på den tiden, av den tidens politiker.

Jag är engagerad i byn på så vis att man varit med i ungdomsföreningen under historiens gång och har hunnit vara med på mycket ”all sorter”. Egentligen är jag inte infödd Kållbybo, jag var tolv år när vi flyttade till Kållby. Pappa är från Dalabäck, jag har åtminstone många timmar i Dalabäck. Inte är det väl desto mera om det. Nog skall vi väl klara det här.

Ida Söderman (5:49): Jag är Ida Söderman, jag är född och uppvuxen i Kållby, är för tillfället ordförande i Kållby områdesförening. Jag har varit med i föreningen i tre år och nu fungerat som ordförande i två år.

Dennis Rönngård (6:10): Och så tar vi Bernhard Hjulfors.

Bernhard Hjulfors (6:12): Jag heter Bernhard Hjulfors, jag är infödd Kållbybo, har varit Kållbybo hela livet och förblir Kållbybo troligen tills jag åker till Pedersöre gravgård. Prövar jag, om inget skilt händer. Jag är engagerad i kommunalpolitiken, är med i fullmäktige och styrelsen. Jag har varit många år före det i bakgrunden engagerad i kommunalpolitiken. Jag har varit ordförande i många år i Kållby områdesförening, jag var en tid i Hem och skola. Ungefär så börjar vi med den intervjun.

Dennis Rönngård (6:56):  Efter det här skulle jag gärna vilja att ni skulle berätta lite om den verksamhet och service som finns i Kållby i dag.

Bernhard Hjulfors (7:02): Vi har ganska bra service i Kållby. Och vi har många företag, både mindre och större företag. Om det tillåter mig att räkna upp dem så finns det Torp Frys, Feedex, Ekeri, som är stor arbetsgivare. Nautor är väl här ännu tillsvidare. Säkert har jag glömt någon ännu. Så har vi en bybutik, Sale har vi i Kållby. Barnrådgivning och HVC flyttade till Ytteresse. Men det är vi också glada åt, det blev också bra. I stort sett har vi bra service här i Kållby. Dessutom har vi nära till Neste i Edsevö. Där har vi en fungerande post. Banken miste vi, då måste vi till Esse om vi skall lyfta pengar. Men annars är vi ganska nöjda med servicen här i Kållby. Och så har vi ett stort plus, vi har vinterbadare i Kållby. Vilka andra byar har det, förutom Esse?

Johan Granlund (8:12): Om vi fortsätter där Bernhard slutade så kan vi nämna att vi ännu har ett fungerande bibliotek som är jättebra, Hoppas vi får ha det kvar. Och så är vi glada att Tomas Kjellman hittade utrymmen då Nautor delvis flyttade produktionen till Jakobstad. Tomas Kjellman tog över en stor hall och flyttade allt till Kållby. Det är vi jätteglada och tacksamma över.

Ida Söderman (8:31): För att tala om mycket på gång i byn så har vi varje år Fiskets natt. Det är faktiskt ett stort evenemang som alla Kållbybor ser fram emot. Evenemanget har nu hållits i tjugo år. Egentligen är det Edsevö-Kållby fiskargille som har hand om det. Och så är Kållby Hem och skola och Kållby områdesförening också med, med olika tillställningar under fiskets natt. Så utser vi också årets Kållbybo varje år.

Dennis Rönngård (9:13): Jag tror faktiskt vi har med oss en som har blivit vald till årets Kållbybo. 2017 blev Bernhard Hjulfors vald till årets Kållbybo. Hur är det, Bernhard, med talkoandan. Det brukar vi också prata om när vi gör de här byaintevjuerna. Lever den så kallade talkoandan kvar i Kållby

Bernhard Hjulfors (9:33): Talkoandan lever kvar i Kållby, skulle jag säga, ganska bra. Det är klart om man ser bakåt i tiderna så tror jag det var ännu mera talkoanda. Men nog får man uträttat på talko ännu men man ska mera begära folk, handplocka dem för det går inte att sätta lapp i postlåda och tro att man har hundra fast man delar ut 300 lappar. Men nog får man talkofolk, jo. Sista talko som var ganska stor var när vi byggde strandåbro 2011. Kommunen bestod på virke och det är södra väglag som egentligen sköter om broarna. Vi hade två skift, pensionärerna och de som var hemma spikade första skiftet på dagarna och så fortsatte vi som var i jobb på kvällarna.

Det tog en vecka innan vi hade spikat ny bro. Så grillade vi korv och hade det riktigt gemytligt och alla var glada och nöjda efteråt. Så nog fungerar talkoandan nu också i Kållby

Johan Granlund (10: 46): Som jag ser det från Hem och skolas sida då vi har olika evenemang, bland annat Fiskets natt som Ida nämnde, och skall ha folk till det så relativt bra får vi men gruppen aktiva talkoarbetare blir mindre och mindre. Det är väl som Bernhard säger att det är via direktkontakt som man får folk på talko. Det finns ett program som heter Wilma, alla som har barn i skolan vet vad Wilma är. Det hjälper ej att lägga där att vi har talko då och då och det och det ska göras. Inte kommer det så många då, det är de stenaktiva som kommer. Vi har faktiskt en väldigt aktiv grupp som emellanåt är lite överaktiva till och med. Men det är bra att ha med de också.

Det kan vi ju säga att här i Kållby har vi ett jättefint samlingshus som användningsgraden skulle kunna va lite bättre på. Folk kunde säkert hyra in sig lite mera här, vi har ju en aktiv förening här i samlingshuset och det är RC-körarna. De är här ungefär en gång i veckan. Men här finns det nog utrymme för många andra fina evenemang också... Simstranden som vi har sommartid, eller faktiskt så har vi en året runt simstrand, i och med att folket är och badar i ån även när vattnet är kallt. De förstår jag inte... men de har ju bastu och allting där så där har vi ju också ett samlinghus på sätt och vis, fast det är ganska litet jämfört med huset som vi befinner oss i nu som är jättefint och stort. Jonå, vi har ju kanske en förening som har funnits länge i byn, som har kanske varit lite i dvala tyvärr under många år. Men som det ser ut idag så verkar de vara hårt på gång, unga och framåtsträvande pojkar och flickor, och det är Kållby när-tv. De sänder varenda torsdag nästan.

Ida Söderman (12:30): Ja, och sen glömde vi ju att nämna om att vi har ju ett framgångsrikt fotbollslag, nämligen KUF. Som vann serien i år.

Dennis Rönngård (12:40): Mycket finns i Kållby, om någon vill flytta hit till Kållby, hur övertygar ni dem om att flytta just hit?

Johan Granlund (12:47): Jaa-a, att övertyga någon att flytta till Kållby är inte så svårt, men vi har ju ett stort problem, nämligen att vi har bara en å här. Vi har faktiskt funderat på att dra ihop ett stortalko i byn och bygga en å till helt enkelt. Vi skulle gräva en till å för att tomtarna vid ån är otroligt eftertraktade. Vi skulle börja med att bygga en till och se om vi skulle behöva utveckla med en tredje då i framtiden, de vet vi ju inte, men åldern tar oss innan den tredje skulle vara redo. Men om vi skulle satsa på att först laga en till. Den skulle inte heta Esse-å utan Kållby å!

Dennis Rönngård (13:16): Nå hörni, om ni skulle få fantisera helt fritt här på slutet, hur skulle Kållby se ut om 10 år?

Johan Granlund (13:24): Jaa-a, det är ju frågan då om vi har två eller tre åar då, det vet vi inte om 10 år. Om man nu ser på hur världen ser ut, med miljötänket och sådant, så är ju järnvägsstationen en sak som vi kanske borde öppna upp på nytt i Kållby, och inte bara Kållby utan också på andra ställen. Och så skulle man införa det gamla systemet med "blå-tåg" som fanns förr. Då skulle vi slippa in till Kokkola med tåg hur enkelt som helst, eller Kronoby, eller in till Jakobstad. Då skulle vi till och med kunna köra skolelever från Kållby till Bennäs med tåg istället för buss. Med tanke på miljötänket ute i världen så är det en sak som vi kunde fundera på. Men inte kommer det väl att ändra så mycket här i Kållby, inflyttningen till byn är ganska stor så vi vet faktiskt inte vad som kommer att ske de närmaste åren. Det ser positivt ut med skolans elevantal och sådant, så jag ser åtminstone ljust på framtiden här i byn.

Bernhard Hjulfors (14:28): Johan tog fram det redan, men inflyttningen i Kållby har varit otroligt stark den senaste tiden, och vi har fått många barnfamiljer. En levande by med barn, vilket är det viktigaste. Sedan är det ju så att vi bor i princip mittemellan Karleby och Jakobstad, så vi är egentligen mitt i centrum. Så vi kan inte få det bättre än vad vi har. Jag hoppas att vi skulle få så mycket folk hit att vägarna skulle vara fulla med gårdar, här i vårt centrum. Det är ett bra ställe att bo på, för det är ju en levande landsbygd så här ska det finnas folk, det är ingen frågan om saken. Tröskeln ska vara låg att komma hit. Tröskeln ska också vara låg att komma in i föreningslivet och att komma in i föreningshuset, allting ska vara lågt. Då vi tar hand om de som flyttar hit med en låg tröskel så kan de känna sig välkomna.

Ida Söderman (15:31): Jaa-a, Kållby om 10 år... Jag skulle kanske vilja se lite mera av talkoandan som fanns förr i tiden... Det skulle få komma lite mera talkoanda. Kanske lite mera sådant där Kållbyborna samlas ilag, vi har ju fiskets natt och så har vi fastlagsbrasan, där folk, eller Kållbyborna samlas. Förr har ju fastlagsbrasorna funnits runtom i byn på 6–7 olika ställen. Men nu har allting blivit samlat hit till samlingshuset, vilket är jättebra.

Johan Granlund (16:15): Ida pratade om fastlagsbrasorna som har blivit centraliserade, vilket är bra. Men nog var det roligare förr då Bernhard och vårt schack fick slåss om granarna.

Då hade vi 6–7 olika brasor i byn, ån var full. Alla som nu hör på Pedersörepodden som är hörvärt program så kan ju nästa sommar delta i Fiskets natt, om vi får arrangera den i samma omfattning som vi normalt gör. Nu har vi ju Covid-19 som är problemet för tillfället. Hjärtligt välkomna i början på juni till Kållby! Kanske har vi börjat gräva den nya ån då, så får se om någon får napp i den nya ån. Det kan finnas nå abborrskrottar där...

Katta Svenfelt (17:01): Tusen tack Kållby men Dennis du hade något mera från Kållby ännu.

Dennis Rönngård (17:06): Jodå för nu blir det svängig och glad musik med Kållbybon Per Erik Peki Jansson som solist. Han sjunger hawaijanska ett polynesiskt språk tillsammans med Roland Junells Hawaijian Novelty Orchestra. Minsann multikulturellt luta dej tillaks, blunda, njut och le.

Musik 17:29 – 18:53.

Katta Svenfelt (18:54): Härligt jag njöt nåt så ....mmm. Men ännu om Kållby, det här som Jocki sa om två åar, skulle det vara ett nytt och verkligen innovativt EU-projekt hör du nya projektskrivarn?

Dennis Rönngård (19:07) Absolut, det kanske är nästa projekt. (skratt).

Men nu är det skoldags, vi ska besöka kommunens gymnasium. och det är PG eleverna som helt själva står för intervjuer och upplägg av inslaget.

Dialekt:

Karin Björklund (19:19): Hej, jag heter Karin Björklund och jag gar i Pedersöre Gymnasium. I dag sitter jag med två flickor som gar i 1:an, ni får presenter er sjölv. 

Julia Lönnqvist (19:29): Ja jag heter Julia Lönnqvist.

Jenny Perämäki: (19:31): Och jag heiter Jenny Perämäki.

Karin Björklund (19:33): Och så tänkt jag att vi sko ta na frågor tå, Varför valde ni PG?

Julia Lönnqvist (19:39): Jag vald PG för att he är en bra grund inför vidare studier och jag veit att jag int sko ork ga gymnasie seinare i livi.

Jenny Perämäki (19:50): Jag vald PG just för att ha fleir valmöjliheiter san och kona koma in till fleir olika skolor.

Karin Björklund (19:56): Okej, Har ni na som ni tycker är positivt med PG?

Julia Lönnqvist (19:59): Nå jag tycker att he är bra utrymmen och man får bra hjälp i skola och he är också lätt att änder om i schema så att he passar in som med ens vardag.

Jenny Perämäki (20:10): Och jag tycker att man får väli meir vad man vill rikt in se på och studer och somsagt att man kan laga ett schema som passar ein. 

Karin Björklund (20:19): Hmm, Har ni na negativt?

Julia Lönnqvist (20:21): Ja he kan bli liti lang dagar och så tycker jag att he är liti kyligt på vintern.

Jenny Perämäki (20:27): Ja sama sak att he kan bli liti lang dagar å så ibland i vissa perioder kan man få liti myki ti läsa på. 

Julia Ahlvik (20:35): Hej på er ja heiter Julia Ahlvik och ja siter jär me två tvåor, ba heiter ni?

Janina Fagerholm (20:41): Ja, ja heiter Janina Fagerholm.

Emma Sandström (20:42): Och Emma Sandström

Julia Ahlvik (20:44): Ja ska fråg tri frågor åv er som handlar om PG, så vi byri på. Så fösta frågo e, vaför valde du PG?

Janina Fagerholm (20:54): Ja alltså ja fundera ganska läng på vilken skola ja sko välj så att ja hadd no liti svårt att veta no men egentligen bestämd ja me ti sist föst tå ja satt å fylld i vart ja sko så tänkt ja att ja no gaar Pg bra no så fo ja hid. 

Julia Ahlvik (21:09): Okej.

Emma Sandström (21:09): För me var de ju kanske lite mera genomtänkt än för Janina. Jag hadd no skåda på ader skolona här i nejden och funderade lite på JG å såde men så valde ja no till sist PG för ja ville ha ett lite mindre gymnasium med bäter gemenskap.

Julia Ahlvik (21:30): Okej, hadd e na me att he va nära ti gö vafö ni väld dehä?

Janina Fagerholm (21:35): Ja alltså no underlättar ju att he e nära å som man behöv ju int va bort från familjen nating na länger period tå hälder. 

Emma Sandström (21:44): Ja, no spelar ju he en liten roll men int vare ju he viktigast att he va nära. No va ja som förberedd på att ja sko som kuna fara länger bort å, till exempel till Vasa elo Uleåborg elo såde, men he blejv nu dehär. 

Julia Ahlvik (21:59): Okej, å va ha ni tyckt om fösta åri?

Janina Fagerholm (22:04): Ja, ja ha no tyckt om fösta åri. Ja har no mang bra minne tärifrån å he va ju liti annorlunda tär på våre förstås tå vi måsta ha distansstudier men no gick he väll bra he å. He va bäter att ha e på våre än på hösten tå man som hadd hinda lär se liti meir holeis gick till äntå. 

Emma Sandström (22:22): Ja, ja hadd no ganska bra minnen från första åri jag å. He va just hede på våren som du sa som va liiti såde problem me att man måsta va som sjölv tär hejm men helheten åv första åri tycker jag no var som riktigt positiv.

Julia Ahlvik (22:39): Okej, å va hani fö favoritämne?

Janina Fagerholm (22:43): Ja mitt favoritämne e matematik. 

Emma Sandström (22:47): Jag har liiti svårt ti välj mellan matte å biologi å dömde naturämne men till sist tror jag no att ja kom fram till att he e biologi.

Julia Ahlvik (22:59): Hani na föklaring ti vaför?

Janina Fagerholm (23:01): Nå ja ha allti tyckt ganska myki om matte. Ja hadd bra lärar i lågstadie så rei från he så bleiv he som påverka att ja tyckt att he va ett roli ämne å ja ha fortsatt hadd bra lärare i matte å ja ja veit int riktit nameir. 

Emma Sandström (23:18): Ja sko sej att i högstadie så gilla ja ju kanski int biologi så mycke tå eri just om naturen åsåde utan he e nuföst nästan i PG som ja blev intressera åv biologi tå man fick som ha om människan liti såde å he eju just he som ja ska studer till tåsan å bakett gymnasie.

Julia Ahlvik (23:43): Okej.

David Wikman (23:45): Jå hej, jag heiter David Wikman och jag gar i 1:an i PG och idag har jag med mej…

Nathalie Snellman (23:50): Nathalie Snellman.

Emil Jansson (23:52): Emil Jansson.

David Wikman (23:54): Och nu ska jag fråg na frågorna åv döm om PG tå. Tå undrar ja va har vari bäst me heila PG åre.

Nathalie Snellman (24:04): Janå ja tycker att he bästa som ve att efter som att vi ha ve en minderan skola så blire som en mer samhörighet kanski en vad i en störan skola.

Emil Jansson (24:13): Ja jag halder no me Nathalie föståss man komber ju no mycki närmari de här shakki jär i skola att just eftersom att he så liti folk så att allihop känder all he som en familjärstämmning att ga i dehär skola he

David Wikman (24:29): Nå är ni nöjd tå att ni väld PG efter högstadie?

Nathalie Snellman (24:34): Jå jag tycker no he att he e liksom efter he som hemma plan så som int så högi hoppp från sursik till PG.

Emil Jansson (24:44): Ja tå igen känder jag kanski att dehär int va rikti he bästa fö me; om jag sko ha vald om så sko jag ha väld na meir praktiskt men att ti lika känder jag att int har jag förlora na på dömhe åre jag har viri jär jag får no na bra me me tå jag far järifrån men att jag hälder sko ha gjort na roligari.

David Wikman (25:00): Har ni na planer efter PG va ni ska sök till för skola?

Nathalie Snellman (25:03): Janå jag har ju no planer om ti Helsingfors till Arkada på dehär manus å regi eller nating inom dehär meir musikalakti hållet.

Emil Jansson (25:14): Ja jag veit int riktit ännu va ja ska till för skola nu efter men i alla fall så veit ja he att var ju åtminstone na militär förstås efter dehär, men att jag gar på 3,5 år nu så att jag har ju liti tid på me att funder ännu.

David Wikman (25:28): Har ni som na framtida drömyrke som ni sko vila arbeit me?

Nathalie Snellman (25:34): Nå ja e ju som meir insikta nujust på dehär musikal och teater så antingen på scenen eller som regissör eller nå liknand.

Emil Jansson (25:45): Ja int veit ja kanski direkt vad ja sko vila men nating praktist no i alla fall att ja e rätt så rastlös person å halder mest på me nating på daga, nating praktiskt int veit ja.

Dennis Rönngård (25:58): Vi tackar eleverna vid PG för det inslaget.

Katta Svenfelt (26:05): Nu över till nyheterna, nyt uutisiin.

Dennis Rönngård (26:08): Kommungården håller fortfarande sina dörrar stängda för att minska spridningen av Coronavisruset, boka tid om ni har ärenden

Pedersören kunnan talolla pidetään edelleen ovet kiinni koronaviruksen leviämisen estämiseksi, tilatkaa aikaa jos teillä on asioitavaa.

Katta Svenfelt (26:25): Covid nitton på Sandsund skola, mellan 26-29 oktober har personer som visat sig vara smittade rört sig vid skolan och skolan är nu i karantän.

Sandsundin koulussa todettu covid-19-tartunta, koulu on nyt karanteenissä.

Dennis Rönngård (26:44): Man bör alltid ha med sig ansiktsskydd så att de finns att tillgå om det behövs exempelvis då man handlar och gör andra ärenden. Fler än tio personer bör inte samlas

Kasvomaski on aina oltava mukana joten sitä voi käyttää jos tarve vatii.

Katta Svenfelt (27:00): Kommunen arrenderar ut åkermark totalt 120 hektar för odlingsäsongerna 2021 - 2025. Marken arrenderas ut i befintligt skick. Slutna bud skickas senast 16 november kl 16.00 på elektronisk blankett som finns på kommunens hemsida. Mera info fås från Tage Back och Hans´Björklund.

Kunta tarjoaa vuokrattavaksi viljelysmaita yhteensä 120 hehtaaria kausiksi 2021-2025. Suljetetu tarjoukset lähetetään viimeistään 16 päivä marraskuuta sähköisellä lomakkeella joka löytyy kunnan kotisivulta ruotsiksi.

Dennis Rönngård (27:47): Kommunalskatten föreslås bli oförändrad det vill säga 21,0 %. Fullmäktige behandlar inkomst och fastighetsskatten den 9 november. Vi räknar med att utgifter och inkomster möts så pass att det är möjligt att fortsätta med oförändrad skatteprocent säger kommundirektör Stefan Svenfors.

Katta Svenfelt (28:05): Kunnanhallitus ehdottaa kunnanvaltuustolle tuloverprocentin pitämistä nykyisessä 21,0 procentissa. Odotamme kulujen ja tulojen kehittyvän niin että voidaan jatkaa muutumattomilla veroprosentilla sanoo kunnanjohtaja Stefan Svenfors.

Dennis Rönngård (28:25): Radhus till salu i Överpurmo på naturskön tomt. Fastighets ab Storbacken med fem radhusbostäder omfattande 281 kvadratmeter, tomten är på 5260 kvadratmeter mera info från Peter Wikström eller Kjell Gripenberg. Nätauktion på kiertonet.fi fram till den 15.11

Myytävänä rivitalo YliPurmossa,  viiden asunnon rivitalo myydään kokonaisneliömetrimäärä on 281 ja tontin koko on 5260 neliömetriä. Lisätietoja antaa Peter Wikström tai Kjell Gripenberg. Kiertonet.fi ssä on käynnissä huutokauppa.

Katta Svenfelt (29:14): Kommunstyrelsen har valt sidoplanerare för de två kommande skolprojekten. Smartplan Oy tar hand om elplaneringen och sweco rakennustekniikka oy valdes för konstruktionsplanering och byggnadsautomatikplanering.

Dennis Rönngård (29:30): Kunnanhallitus on valinnut kahden tulevien kouluhankkeiden sivu suunnitelijat. Sähkösuunnittelu Smartplan Oy ja Rakennen ja rakennusautomaation suunnittelu: Swecon talotekniikka oy.

Katta Svenfelt (29:46): Tekniska nämnden föreslår att Pedersöre utreder möjligheterna att anlägga en frisbeegolfbana med 18 korgar i Sandsund. Det aktuella området är på ca 10 hektar och ligger på båda sidorna av Lodevägen. Nämndens förslag går nu vidare till kommunstyrelsen

tekninen lautakunta ehdottaa että Pedersöre selvittää mahdollisuudet 18 väyläisen frisbeegolfradan rakentamiseen Sandsundiin. Alue sijaitsee Lodenintien molemmilla puolella. Lautakunnan ehdotus etenee seuraavaksi kunnanhallitukselle.

Katta Svenfelt (30:25): Det var våra nyheter för denna podd, kom nu ihåg att ta vara på er och era näras säkerhet. Tvätta händerna håll avstånd och använd munskydd.

Siinä oli uutiset muistakaa huolehtia itsestänne käyttäkää kasvomaskia, pitäkää etäisyys ja tietysti peskää kädet.

Dennis Rönngård (30:47) Ja hördu Katta dethär blev nog ett riktigt långt poddavsnitt, va skall vi hitta på nästa gång?

Katta Svenfelt (30:53): Jadu Rönngård, nu får du tanka helikoptern och flyga till Lappfors det ska väl bli spännande?

Dennis Rönngård (30:58): Det blir det absolut, och hör ni vi hörs igen nästa gång den 20.11 och tänk då det nästan bara fyra veckor till julafton.

Katta Svenfelt (31:06): Nänänäää säg int så nu blir det att tänka till och ta fram listan på julklappsoffren.

Hoppas att int julen blir inställd, man börjar nästan vara beredd på vad om helst, vår traditionsjulgubbe meddelade att han inte kan komma i år så vi får väl ta ett snack med tomtenissen som är yngre.

Dennis Rönngård (31:26): Undeli tiidre vi lever i, men nu tomtar vi väl vidare och laddar för nästa podd om två veckor den 20.11.

Ha det gott och var snälla med varann.

Katta Svenfelt (31:38): Hejdå.

Dennis Rönngård (31:40): Hejdå.