Aktuellt för barn och unga Barnparlamentet: Det här är barnvänlighet
16.5.2024
Barnparlamentet sammanträder i sessionssalen. Längst fram står Catarina Herrmans, chef för småbarnspedagogiken. Barnen sitter i bänkarna.

Barnparlamentet håller sitt möte i kommunfullmäktiges stora sessionssal.

Barnparlamentet: Det här är barnvänlighet

Pedersöres barnparlament samlades den här veckan till ett nytt möte i kommungården. Den här gången var temat barnvänlighet, och vad det betyder i olika situationer. Trygghet, respekt och jämlikhet är en röd tråd i många av de synpunkter som barnen lyfte fram.

Barnparlamentet samlar elever i årskurs 5–6 från alla skolor i Pedersöre. Eftersom Pedersöre nyss erkänts som barnvänlig kommun av Unicef, var temat för dagens diskussioner vad barnvänlighet egentligen innebär: i hemmet, i skolan, på fritiden och rent allmänt i kommunen.

I hemmet innebär barnvänlighet enligt barnparlamentet bland annat:

  • Man känner sig trygg
  • Det finns någon som lyssnar
  • Föräldrarna frågar hur dagen har varit
  • Man får hjälp med läxorna
  • Man får bestämma om sin egen hobby
  • Man får det man behöver, som mat och kläder
  • Inget våld

Barnparlamentet hade många synpunkter på barnvänlighet i skolan:

  • Läraren lyssnar
  • Läraren respekterar eleverna
  • Läraren är rättvis och behandlar alla lika
  • Läraren frågar hur det står till om hen märker att något är fel
  • Läraren ger information om saker i tillräckligt god tid, t.ex. om läxor och aktiviteter som simhallsbesök
  • Alla har möjlighet att lära sig: de som lär sig långsammare ska få stöd – de särbegåvade och snabblärda ska få tillräckligt med utmaningar och svårare uppgifter.
  • Alla känner sig trygga
  • Det finns valmöjligheter
  • Det finns någon att umgås med på rasterna
  • Ingen mobbas
  • Man leker lekar som många kan vara med i
  • Det är tryggt att färdas till och från skolan
  • Elever kunde få bestämma om små saker, t.ex. få krydda maten själva
  • Det kunde finnas tillgång till kylskåp för mellanmål
  • Eleverna kunde få påverka innehållet på gymnastiktimmarna
  • Att eleverna får ge förslag på klubbverksamhet efter skolan

Barnvänlighet på fritiden innebär bland annat:

  • Alla som vill ska få ha en hobby, också de med funktionsnedsättningar
  • Klubbarna efter skolan kunde ge valmöjligheter: en inomhusklubb, en utomhusklubb
  • Tränaren påminner om att vi ska vara snälla och prata med alla
  • Man måste också ha någon dag i veckan då man inte har något program så att man hinner träffa kompisar, fara på kalas osv.
  • Barnen ska få välja om de ska vara med i en idrott, inte delta för att föräldrarna vill.

När det gäller barnvänlighet i kommunen i stort önskar barnparlamentet trygga samlingsplatser, likvärdig utrustning på skolgårdarna, trygga skolvägar – och mindre vegetarisk mat i skolan.

Listan på barnvänlighet i kommunen ser ut så här:

  • Det ska finnas samlingsplatser i byarna. Det behövs någonstans att vara inomhus på vintern med vuxen närvaro eller annan övervakning. T ex att man spelar spel, sitter och pratar och umgås i skolan / annan lokal.
  • Att det ordnas olika aktiviteter att delta i: som pysselkvällar, tjejkvällar och disco
  • Jämlik utrustning på skolgårdarna. Vissa skolor har inte lika många saker på skolgården som andra skolor. Det är orättvist.
  • Kameraövervakning på skolgården
  • Kommunen borde fråga barnen i föreningarna innan de tar bort eller ändrar på idrottsplatser. Nu går det inte längre att friidrotta i Esse utan man måste alltid köra till centralidrottsplanen i Bennäs.
  • Kommunen ska inkludera alla barn, också de som kommer från familjer med låg inkomst, barn med funktionsnedsättningar, barn som inte kan språket
  • Skolvägen ska vara trygg för alla
  • Det ska finnas cykelvägar
  • Lekparkerna ska underhållas, trasiga redskap repareras
  • Dietmaten ska hålla samma kvalitet som vanlig mat och likna vanlig mat så mycket som möjligt