Minna Lillvik, Lina Nyåker och Ingeborg Hjulfors möts av stor tacksamhet i telefonluren, när de ringer över 70-åringar i kommunen.
Kommunens uppringare möts av tacksamhet
– Vår främsta uppgift är att vara medmänniskor, säger Minna Lillvik, som vanligen jobbar som barnskötare vid daghemmet Dressinen i Bennäs.
På grund av undantagsförhållandena i landet har arbetsuppgifterna nyligen ändrat.
Sedan i tisdags har hon, Lina Nyåker och Ingeborg Hjulfors och tre andra kommunanställda börjat ringa upp alla Pedersörebor över 70 år, för att kolla hur de mår i skuggan av coronakrisen.
De äldre uppmanas leva i frivillig hemmakarantän för att undvika att smittas av coronaviruset. Med samtalen vill kommunen försäkra sig om att alla får den hjälp de behöver.
– Samtalen är verkligen uppskattade, säger Nyåker.
– De tackar för att vi ringer, säger Hjulfors.
Många har väntat på samtalet, och vissa har nästan befarat att kommunen glömt bort dem. Men eftersom det handlar om 1 500 personer kommer det att ta tid att nå alla. Vid behov förmedlar Minna, Lina och Ingeborg kontaktuppgifter till frivilliga, som kan hjälpa till med vardagliga ärenden.
Trion upplever att de flesta klarar sig bra, och får hjälp av barn eller andra släktingar. Den största nackdelen är att de äldre inte kan träffa sina barnbarn.
Men uppringarna märker att en del känner sig ensamma och har ett stort behov av att prata. Minna Lillviks rekordnotering är ett samtal på två timmar.
– Jag säger åt dem att jag har inte bråttom någonstans, säger hon.
Samtalen fortsätter nästa vecka. Märker man ett missat samtal från kommunen (telefonnumret börjar på 7850 xxx), så är det bara att vänta, de ringer upp igen. Det är först efter det tredje försöket som de ger upp.
– Det här är en meningsfull uppgift, det gör gott, säger Nyåker.
Text och foto: Malin Henricson, informatör