Pedersöres utvecklingarbete mot en barnvänlig kommun

På den här sidan berättar vi om hur vårt arbetet enligt Unicefs modell för en barnvänlig kommun framskrider, genom att lägga in konkreta resultat för de fem målsättningarna i kommunens verksamhetsplan, PDF, 204 KB.

Sidan uppdateras. Senaste uppdatering 26.3 2024.

Pedersöres barnvänlighet utvärderas av Unicef

Pedersöre har sedan 2020 utvecklat kommunens barnvänlighet enligt Unicefs modell Barnvänlig kommun – och snart är det dags att utvärdera arbetet. Unicef avgör om Pedersöre får certifikatet som barnvänlig kommun i mars 2024.

Rent allmänt kan vi i koordineringsgruppen konstatera att kunskapen och informationen om barnets rättigheter har nått helt nya nivåer inom kommunens organisation, under den tid som vi jobbat enligt Barnvänlig kommun-modellen (BVK). Aldrig tidigare har det pratats så mycket om barnvänlighet och barnets rättigheter som under de tre senaste åren. Det är en framgång i sig. Detta gäller oberoende om Unicefs ger Pedersöre certifikatet ”Barnvänlig kommun” eller inte.

Inför slutvärderingen kommer här följer en (ganska lång) redogörelse för det arbete som gjorts. Ta dig tid att läsa!

Fem målsättningar och förverkligande

Efter den inledande kartläggningen av Pedersöres barnvänlighet valde kommunen ut fem mål att jobba mot. Dessa fem mål finns i kommunens verksamhetplan.

Mål 1: Öka informationen och kunskapen om barns rättigheter bland kommunens anställda, beslutsfattare och kommuninvånare i stort.

Det mest bestående resultatet under denna rubrik är ett informationspaket som innehåller information om barnets rättigheter och modellen Barnvänlig kommun. Paketet finns både på kommunens webbplats och personalen intranät. Om du inte bekantat dig med innehållet ännu, så klicka på länken Barnvänlig kommun och läs!

Övriga insatser under detta mål i korthet:

Artiklar om BVK-arbetet och barnets rättigheter har publicerats som nyheter på www.pedersore.fi, och det har ingått artiklar i flera nummer av Pedersöre info.

I kommunens sociala medier har barnets rättigheter uppmärksammats regelbundet, mer intensivt under temaveckan för barnets rättigheter som ordnas i november varje år. Skolor, förskolor och daghem har lyft upp barnets rättigheter i sin vardag, och alldeles speciellt under veckan för barnets rättigheter.

Vi har också lagt in information om barnets rättigheter i Pedersöres barn- och ungdomsapp.

Vi har ordnat ett informationstillfälle om barnets rättigheter för kommuninvånare, och lyft ämnet i Pedersörepodden. Beslutsfattare har tagit del av informationen på en aftonskola 2021.

Information om barnets rättigheter är också en del av kommunens introduktionsprogram för nya anställda.

Både kommunanställda och beslutsfattare uppmanas att avlägga E-Oppivautbildningens kurs ”Inledning till barnets rättigheter säkerställer att barnets rättigheter tillgodoses”. Där lär man sig mycket om barnets rättigheter på en kort stund.

Mål 2: Utarbeta, testa och börja använda barnkonsekvensanalyser i beslut som fattas i nämnden för utbildning och fostran.

Här gällde det att skapa instruktioner för att säkerställa att barnets bästa övervägs i ärenden som gäller barn.

En mall för barnkonsekvensanalys har testats på två ärenden i nämnden för utbildning och fostran: Skolornas arbetsordning 2023–2024 (§ 95, 7.12. 2022) och personalresursen inom småbarnspedagogiken för verksamhetsåret 2023–2024 (§ 36, 19.4. 2023).

I det första fallet fick skolornas elevråd och barngrupperna i förskola säga sin åsikt om tre olika modeller för läsårsplanen innan nämnden för utbildning och fostran tog beslut. I det andra fallet innehöll beredningen en konsekvensbedömning för barnen generellt som grupp och särskilt utifrån barn i utsatt ställning.

Som ett resultat av genomförd konsekvensanalys har specialdagvården fått en instruktion för hur man säkerställer att barn i särskilt sårbar ställning får tillräckligt stöd och erbjuds ökade möjligheter till delaktighet i ärenden som berör dem själva. Det finns en färdkarta för barn med stödbehov och material för hur man hör barnen i samband med att deras stödbehov utreds.

Dessutom har varje enhet inom dagvården gjort en jämställdhets- och likabehandlingsplan som ska säkerställa att alla barns behov tas i beaktande. Personalen deltar i fortbildning om likabehandling och jämställdhet.

Mål 3: Öka barns delaktighet i barnens dagliga uppväxtmiljöer

Daghemmet Hoppetossan i Sandsund har deltagit i det regionala projektet Unik och värdefull, och inom ramen för projektet har en det skapats en åtgärdsplan för att öka barnens delaktighet och inflytande i daghemsvardagen. Samtidigt har också FN:s barnkonvention lyfts upp i daghemmen. Personalen har fått fortbildning och vägledning hur de tar med barnen aktivt i planeringen av verksamheten. En konkret sak är att hålla veckomöten i daghemmets barngrupper, där barn får vara med och utvärdera veckan som gått och planera kommande veckas program.

Pilotförsöket i Hoppetossan daghem har sedan spridits till Lepplax daghem och Purmo förskola, som jobbar vidare på modellen. Alla daghem kommer att tillämpa de förhållningssätt och verksamhetsmodeller som uppstått i projektet. I daghemmens verksamhetsplaner och i målsättningar för 2024 betonas barnens delaktighet. Genom projektet och pilotarbetet i Hoppetossan daghem har vi kunnat sprida en barnvänlig verksamhetskultur. 

Tipshäftet med olika modeller för barns delaktighet finns digitalt här: Se barnet fortbildning, i dokumentet ”Att främja barns rättigheter och delaktighet på dagis”.

Mål 4: Öka ungas inflytande

Enligt gammal tradition besöker niorna i Sursik skola kommungården i ämnet samhällslära. Nu har mallen för niornas besök förnyats, så att ungdomarna är mer delaktiga och aktiva. Besöket är uppbyggt i tre delar: först bekantar sig eleverna med kommunens verksamhet via kommunens webbplats. Ungdomarna uppmanas ställa frågor, som sedan besvaras när kommunens informatör, ungdomssekreterare och ungdomsrådets ordförande gästar Sursik och berättar om kommunens verksamhet ur ett ungdomsperspektiv. Upplägget kulimerar i ”Niornas dag i kommungården”, då niorna klassvis besöker kommungården och får träffa ledande tjänstemän och övriga anställda. Besöken är uppdelade på två dagar. Ungdomarna ska under besöket svara på ett Pedersörekviss, som förutsätter att de pratar med kommungårdens personal för att kunna svara på frågorna. Också förtroendevalda är på plats för att berätta om sitt uppdrag, och diskutera med ungdomarna. Den nya modellen testades i januari och februari 2023, och fortsätter 2024.

Ungdomarnas delaktighet har också utökats i och med att en representant från ungdomsrådet har närvarorätt på nämndernas möten. Ungdomarna upplever att det är intressant att delta i möten och att de blir väl bemötta.

Kommunens barn- och ungdomsapp, som också är ett sätta att öka ungdomarnas delaktighet, har en idé- och förslagslåda, dit barn och unga kan skicka in förslag och frågor till kommunen. Ungdomsrådet tar del av det material som kommer in via feedbackfomuläret och har möjlighet att driva förslag och frågor vidare.

Kommunens barnparlament är ytterligare ett forum där barn kan göra sina röster hörda. Barnparlamentet har hittills sammankallats tre gånger i kommungården: november 2022, maj 2023 och november 2023. Temat för träffarna har varit

1) trygga lärmiljöer inne i skolan och på skolgården,

2) kommunens lekparker samt

3) barn och ungas välmående.

Varje skola har skickat två representanter från åk 5 och 6 till barnparlamentet. Syftet har varit att höra barnens åsikter och ta dem i beaktande när kommunens verksamhet planeras.

Mål 5: Skapa så kallade tredjeplatser (samvaro/aktivitetsparker) som passar alla åldersgrupper och också personer med funktionsvariation.

Det här målet valdes utgående från enkät vi riktade till barn och unga 2021. Där framkom att barnen i Pedersöre gärna vill påverka fritidsmöjligheter och utveckla verksamhet med låg tröskel, utan tävlingsmonent och inslag av träning.

Lekparkerna i kommunen är naturliga samlingsplatser, och vi startade med att inventera de lekparker som Pedersöre har i dag för att få en överblick av dagens utbud av samlingsplatser för barn och unga. Lekplatsernas utrustning och kondition kartlades i text och bild. Kartläggningen finns elektroniskt dokumenterad här: Lekparker och simplatser i Pedersöre. Lekparkernas status kategoriserades enligt behov av sanering och utbyggnad. Kartläggningen har behandlats i tekniska nämnden, som är det organ som prioriterar lekplatsernas underhåll utgående från budgetmedlen.

För att ytterligare höra barns och ungas önskemål om lekparker och samlingsplatser i Pedersöre, har barnparlamentet och barngrupper i tre förskolor diskuterat hur deras drömlekpark ser ut och gett förslag på hur en större aktivitetslekpark i Pedersöre kunde byggas upp. Hösten 2023 genomfördes dessutom en enkät som riktades till unga i årskurs 7–9 och gymnasiet, där ungdomarnas fick tycka till om samlingsplatser och en möjlig aktivitetspark i Pedersöre.

Också allmänheten fick säga sin åsikt om Pedersöres lekparker i en webropolenkät som genomfördes sommaren 2023. I alla ovanstående delaktighetsmoment frågade vi efter förslag på var en större aktivitetspark kunde byggas upp i Pedersöre. Förslagen var många. Ett förslag som ofta upprepades var att en sådan park borde placeras inom ett barnrikt område, t ex Kållby och Ytteresse.

Det finns inga beslut om att bygga upp en ny, stor aktivitetspark i Pedersöre inom en överskådlig framtid. Men under processens gång har dels Axåkers skolgård byggts upp som en ny och välutrustad samlingsplats i Bennäs, och dels har en vision för en naturnära aktivitetspark i anslutning till Ytteresse skola, Snäckan förskola och daghemmet Diamanten fötts ur BVK-arbetet.

När det gäller Axåkers skola fick elever från Östensö, Bennäs och Sundby träffa arkitekten när skolbygget planerades. Eleverna kom med önskemål om hur skolgården skulle byggas upp. Nu i januari 2024 har delar av koordineringsgruppen besökt Axåkers skola för att träffa elever i skolan och förskolan, och höra vad de tycker om skolgården som rastplats och mötesplats på fritiden.

När det gäller Ytteresse finns en idé om att skapa ett aktivitetsområde på naturens villkor, där man tar till vara de naturliga inslag som finns i terrängen, som stenar, träd och andra naturmaterial. Lekredskap och utrustning som används ska vara hållbara och uppmuntra till rörelse. Även utegymredskap kunde placeras i anslutning till aktivitetsområdet. Intill den aktuella skogsbacken finns redan ett skidspår, skolans aktivitetsplan och byns ishockeyrink. Kommunen förberedde en ansökan om att statsbidrag för projeket. På grund av framtidsutsikterna för kommunens ekonomi gjordes ändå bedömningen att det inte finns förutsättningar att förverkliga och bygga aktivitetsparken de närmaste åren, så ingen projektansökan lämnades in. Planerna på att utveckla skogsbacken bakom Ytteresse skola som ett aktivitetsområde kvarstår däremot. Resultatet från barnparlamentets diskussioner, förskolebarnens respons och teckningar samt resultatet från ungdomsenkäten beaktas om och när planeringen går vidare.

Konklusion

Det här är en lång, men ändå förenklad sammanfattning om vad jobbet enligt BVK-modellen inneburit hittills i Pedersöre. Vi i koordineringsgruppen vill påminna om att samarbetet med Unicef är inte om ett projekt, utan syftet är att skapa en verksamhetskultur som beaktar barnets rättigheter och delaktighet i kommunens service, beslutsfattande och verksamhet i stort. Vi har kommit en bit på väg, men arbetet fortsätter.

Text: Malin Henricson, informatör och medlem i kommunens koordineringsgrupp för BVK